De debatterade höghastighetstågen! Det finns dem som vill att Sverige ska investera minst 100 miljarder kronor för att bygga höghastighetståg i Sverige. Sträckan Göteborg-Stockholm lyfts ofta upp som relevant exempel. Alliansregeringen är inte glada anhängare av denna falang eftersom de vet att 98 % av alla resor i Sverige idag är kortväga, vilket medför att höghastighetsbanor inte förbättrar resandet nämnvärt för de dagliga korta resorna. Regeringen väljer istället att utgå från Trafikverkets fyrstegsprincip för att investera på bästa sätt och minska trafikens negativa effekter så som trängsel, luftkvalitet och klimatförändringar. Principen innebär att trafikåtgärder ska analyseras i följande ordning:
1. Tänk om: åtgärder som kan påverka transportbehovet och val av transportsätt
Ex: planering, styrning, reglering, påverkan & information
2. Optimera: åtgärder som ger effektivare utnyttjande av befintlig infrastruktur
Ex: drift & underhåll, använda befintlig infrastruktur effektivare, säkrare & miljövänligare
3. Bygg om: begränsade ombyggnadsåtgärder
Ex. trimningsåtgärder, ombyggnader av befintlig stäckning, mötesfria vägar
4. Bygg nytt: nyinvesteringar och större ombyggnadsåtgärder
Ex. nya väg eller bansträckningar
Att förespråka att vi skall börja bygga höghastighetsbanor i Sverige innebär att bygg nytt och ingår alltså i steg 4 men anses i dagsläget inte vara samhällsekonomiskt lönsamt. Det är märkligt när politiska företrädare kategoriskt säger att de vill bygga dessa nya banor, utan att på något sätt ha analyserat och funderat på att fyrstegsprincipen bör vara vägledande i arbetet. I veckan presenterade expertgruppen för miljöstudier en rapport som analyserar den samhällsekonomiska lönsamheten för svenska höghastighetsbanor. De tycker att Sverige, som redan kommit långt med sitt miljöarbete, gör rätt i att ”vänta och se” med att dra igång några nya specialversioner av järnvägsnät. I samband med utgivandet av rapporten publicerade expertgruppen en läsvärd artikel i SvD.
Regeringen utgår från fyrstegsprincipen och Trafikverkets kapacitetsutredning för att ta repa på hur vi på bästa sätt kan nyttja och investera våra gemensamma resurser.